Jag gör mitt bästa för att hinna med och ändå bara flyter tiden iväg. Bedrövad kom jag till kontoret imorse och satte mig för att läsa in mig mer på de slutgiltiga valresultaten och politiska analyser av läget. När min ivorianska kollega anlände till kontoret (sen som vanligt) skakade han på huvudet och fällde en kommentar om den extrema högern som fått så många röster i Sverige. Det var som om han väckte liv i mina tankar och jag kunde inte annat än säga många hetlevrade och besvikna ord. Lite lätt förvånad var jag allt av att han redan hade fått höra nyheten om valet i Sverige som ju oftast påtalas som ett avlägset sagoland här. Men internationella medier verkar ha riktat en hel del uppmärksamhet mot valet och alla rösterna på SD.
En hel del har hänt sedan senaste bloggposten. Bland annat en långhelg vid havet beundrandes vågornas kraft och fiskebåtarna som kämpade sig in till den långa vita stranden och dess horder av väntande människor (mest barn och kvinnor). Det sociala livet är fint och nya vänskaper har börjat formas. Franskan är fortfarande trevande men börjar arta sig (dock är jag lat och slår över till engelska när chansen ges). Och i lördags besökte jag en poppis reggaeklubb som har livemusik varje helg, och fixade en CD med Côte d’Ivoires reggae-stolthet Tiken Jah. Igår kollade jag på en lägenhet inte alltför långt härifrån som jag funderar på att flytta till för att få lite eget space och ett mer permanent boende här. Läget verkar mer optimistiskt inför att presidentvalet faktiskt ska bli av innan årets slut, och jag håller tummarna för att allt går bra.
